Naturens krafter
Jorden är inte så stabil och solid som man kan tro. Vi människor går omkring på ett tunt yttre lager, jordskorpan, som också haven vilar på. Under jordskorpan, i jordens inre, är det mycket hett. Där består jorden av en smält, trögflytande massa av smält berg som rör på sig.
Jordskorpan är uppdelad i plattor. Den långsamma rörelsen nere i jorden drar och knuffar på plattorna med enorm kraft. Det kan skapa bergskedjor, eller orsaka jordbävningar och vulkaner, särskilt i områdena nära plattornas kanter.
Jordytan förändras hela tiden, jorden byggs upp av vulkanutbrott, sanddyner blåser upp och blir sandberg. Samtidigt så slits jordytan ned av vatten, sol, vind, köld. Detta är ett kretslopp som bygger den miljö vi bor i.
Från början var jorden bara ett brinnande klot, efter tusentals år började klotet svalna och det blev en skorpa på det. Denna skorpa kallas jordskorpan och är den vi går på.
Värmen under jordytan kokade och gjorde att vi fick vulkanutbrott, jorden träffades av is från meteoriter som smälte och blev vattnet i världen. Efter miljontals år fick jorden ett utseende som liknar det det har idag.
1: Innerst i jordens mitt finns en fast kärna som forskarna tror består av järn och andra metaller som är tunga.. Den håller drygt 6000 grader Celsius och har den temperaturen på grund av radioaktiva processer.
2: Yttre kärnan har en lägre temperatur. Drygt hälften. Inre och yttre kärnan är ungefär lika stora som planeten Mars tillsammans.
3-4: Mellan jordskorpan och kärnan finns manteln som består av magma, flytande sten. Inuti det här lagret finns strömmar som driver den smälta stenen uppåt. Där smälter magman mantelns nedersta lager, pressas upp i manteln innan den kyls och sjunker nedåt igen. Man tror att det är den här rörelsen i manteln och kärnans yttersta lager som gör att kontinenter och världsdelar rör på sig uppe vid jordytan.
Ibland delar man upp manteln i två delar, inre (3) och yttre (4) manteln med en övergångszon mellan dem. Temperaturen är 500-900 grader längst upp i manteln men över 3-4000 grader i botten av manteln.
5-6: Den yttersta delen kallas för jordskorpan. Det är den fasta yta som vi kan gå på. Den är bara 5-70 km tjock, tunnare under haven och tjockare under land
Filmlänkar:
Geografi- plattektonik 5 min.
Beskrivning:
Varför blir det jordbävningar och vulkanutbrott? Filmen visar vad som händer när jordens plattor kolliderar eller glider isär.
Vulkaner - varför finns de och var? 6 min.
Om vulkaner! Varför de finns och var, hur de hänger ihop med plattornas rörelser över jordklotet
Plattektonik (Geografi)
Vi jobbar med hur det går till då kontinentalplattor krockar, dras ifrån varandra eller glider längs med varandra.Förkastningar av olika typer uppstår vanligen i gränsområdet mellan de tektoniska plattorna.
Bilden ovan visar hur plattorna kan skjutas ifrån varandra, skjutas samman eller längs efter varandra. Vid alla händelser kan det uppstå jordbävningar.
Den här filmen visar hur det går till
kontinentaldriften
Kontinenterna blir till, för 250 miljoner år sedan satt alla kontinenter ihop i ett och samma land. Men superkontinenten Pangea som den kallades sprack upp i mindre delar. Sakta med en fart av ungefär så fort en nagel växer så rörde sig kontinenterna över världen till det läge de har idag. På sydamerikas östkust kan du ganska tydligt se att den tidigare satt fast med 
Afrikas västkust.
Idag är jordplattan uppdelad på sju stora och tio små plattor som rör sig runt. Vi bort mitt på den euroasiska plattan
Den här kartan visar hur plattorna ligger och var det händer saker mellan dem
Karta över litosfärplattorna. Plattornas inbördes gränser utgörs av spridningszoner, kollisionszoner och förkastningszoner, som definieras av seismisk och vulkanisk aktivitet.
Träna begrepp i geografi 2: träna på nr.1 och 4
Skala
|
Visar hur många gånger man förminskat de verkliga avstånden på kartan
|
Globalt
|
Det sker något som sträcker sig över hela jorden ex. utsläpp från bilar påverkar alla på jorde
|
Tematisk karta
|
Visar information om något speciellt tema ex. melodifestivalen befolkningsmängd, naturresurser, religioner
|
Topografisk karta
|
Visar landets höjd över havet men även annat som ex. vägar, sjöar och gränser
|
Breddgrad (latitud)
|
Linjer på kartan som går parallellt med ekvatorn
|
Längdgrad (longitud)
|
Linjer på kartan som går mellan sydpolen och nordpolen
|
Skanderna
|
En bergskedja som utgör den ungefärliga gränsen mellan Sverige och Norge.
|
Vad betyder erosion?
|
Det är när vatten, vågor, vind och is, men även värme och kyla nöter på landytan och får den att ändra sina former. Den kan 2 min eller 200 år.
|
Vad är en kontinentalplatta
|
En kontinentalplatta, eller tektonisk platta, är en del av jordskorpan och den allra översta delen av manteln. Kontinentalplattorna rör sig ständigt i förhållande till varandra. I ett gränsområde där plattorna rör sig ifrån varandra bildas sprickor och vulkaner och i områden där plattorna rör sig emot varandra är det vanligare med kraftiga jordbävningar och det bildas bergskedjor.
|
läge
|
Var på jorden en plats finns
|
topografi
|
Hur marken är formad med höga berg, lågland med slätter eller djupa dalar och var det finns sjöar, floder och hav
|
galax
|
En gigantisk samling av stjärnor, gas och rymdstoft. I en sådan ingår vårt solsystem
|
Big bang
|
En teori om universums utveckling efter en jättesmäll för 13,7 miljarder år sedan.Big bang
|
jordskorpan
|
Jordens hårda skal som täcker hela klotet.
|
Pangea
|
En stor kontinent där alla landområden på jorden satt ihop för 250 miljoner år sedan.
|
syre
|
Gas i luften som vi behöver för att kunna andas
|
atmosfär
|
Ett annat ord för luftlagret runt jorden
|
växthusgaser
|
Samlingsnamn för vattenånga, koldioxid och till exempel metan som finns i atmosfären.
|
koldioxid
|
En växthusgas som finns naturligt i atmosfären. När vi använder olja, kol och bensin som bränsle ökar mängden av denna gas.
|
växthuseffekten
|
När det blir mer av till exempel koldioxid i atmosfären så höjs medeltemperaturen på jorden.
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar