Instuderingsfrågor - med svar
Jordens inre och yttre krafter

Hur ser jordens inre ut?

Jordens inre brukar vi säga har tre delar. Jordskorpan, manteln och kärnan. Jordskorpan är det lager som ligger ytterst, som är svalt och som vi vet mycket om. Jordskorpan kan vi undersöka eftersom vi faktiskt står på den. Jordskorpan har kontinentalplattor som är ständigt i rörelse. Sedan kommer manteln, som har varm, flytande magma. Här blir det väldigt varmt och vi kan inte undersöka manteln lika väl som vi kan undersöka jordskorpan. Sedan längst in har Jorden sin kärna, och den här kärnan består av järn. Den kärnan upptäcktes genom att använda seismografer. Kärnan består av grundämnet järn.


Vad var Pangea för något?

Pangea var den ursprungliga ”superplattan” alltså den kontinentalplatta då allting, alla världsdelar, satt ihop. Vi vet att det var så eftersom vi kan se hur världsdelar nu ser ut att en gång ha suttit fast i varandra, så som ett pussel ungefär. Men den ursprungliga plattan, den som fanns då allt satt ihop, har alltså döpts till Pangea av forskarna. Det finns sju stora kontinentalplattor nu. De heter Stilla havsplattan, Nordamerikanska kontinentalplattan, Eurasiska kontinentalplattan, Afrikanska kontinentalplattan, Antarktiska kontinentalplattan, Indoaustraliska kontinentalplattan och Sydamerikanska kontinentalplattan. Sverige ligger på den Eurasiska kontinentalplattan.


Hur tror man att världen kommer att se ut om 250 miljoner år? Varför tror man det?
Man tror att världen kommer ändra sig eftersom vi vet att plattorna ständigt är i rörelsen. Vi kan se bevis på det eftersom saker som nu finns i vissa länder, mest är typiskt för en annan plats. Då kan vi se att de har legat där en gång i tiden. Sverige till exempel har legat där Kanarieöarna ligger nu. Om 250 miljoner år kommer många länder ha flyttat sig igen och då tror man att det kommer ha bildats en ny superkontinent, precis som Pangea. Den här har forskarna redan döpt till Pangea Ultima.


Hur uppstår ett vulkanutbrott?

Ett vulkanutbrott sker på grund av de kontinentalplattor vi pratat om. När två plattor som legat nära varandra dras isär, kan den magma som samlats där pressa upp genom marken. Det höga tryck som blir då, gör att det blir det som vi kallas vulkanutbrott. Det kan också ske vulkanutbrott vid så kallade hotspots där det finns mycket vulkanisk aktivitet på grund av magma och tunn jordskorpa, samt när plattorna krockar. Det handlar alltså om kontinentalplattorna!

Nämn några platser i världen där det är vanligt med vulkanutbrott.
Det är vanligt med vulkanutbrott utmed kontinentalplattornas gränser samt där skorpan är extra tunn. Det gör till exempel att det är vanligt med vulkaner på Island, och på Hawaii. Även Italien har vulkaner, och självklart flera andra platser som ligger ut med plattgränserna.


Varför har vi inga vulkaner i Sverige?
Vi har inga vulkaner för att Sverige ligger mitt på en platta där det finns liten risk för att det ska inträffa några vulkanutbrott. Då kan inte vulkaner bildas på samma sätt som på andra ställen. För många, många miljoner år sedan hade Sverige vulkaner, men det var då Sverige låg på den plats där Kanarieöarna ligger nu.


Vilka konsekvenser kan ett vulkanutbrott få?
Ett vulkanutbrott kan få många konsekvenser. Bland annat kan det ge stor skada då lavan drar fram, på byggnader, natur och dylikt. Den giftiga gasen kan också döda både människor och djur eftersom den är svår att undvika. I och med att vulkaner släpper ut mycket lagrad koldioxid påverkar även ett vulkanutbrott klimatet. Askan kan faktiskt täcka solens strålar och göra att det blir kallare under en period, och flygplan kan inte flyga på grund av askan.


Vad är vittring för något?

Vittring är olika krafter som bryter ned landskapet. Det finns flera olika sorters vittring. Bland annat handlar det om att vatten kan sippra ner i sprickor i berggrunden. När vattnet sedan fryser till is expanderar det, och då blir det så kraftfullt att berget kan spricka. Detta kan också hända med växtrötter, som plötsligt växer och tar mer plats, vilket gör att berget spricker och kan vittra sönder. En sorts vittring är också att regn kan hamna på kalksten, och när kalksten möts av vatten så börjar det lösas upp. Det gör att vi kan se fantastiska så kallade droppstensgrottor, där kalksten lösts upp och det blir hålrum och liknande.

Hur kan vatten bryta ner landskapet?

Vatten kan bryta ner landskapet på många sätt. Exempelvis som vi sa i förra frågan, men också för att vattnets krafter som kan dra fram genom landskapet kan dra med sig jord, träd och liknande.

Hur kan glaciärer förändra landskapet?
Fruset vatten i form av glaciärer kan trycka ner jordskorpan och alltså göra att landskapet blir lägre. Precis så hände när Sverige låg under en stor glaciär under den senaste istiden. När isen sedan smälter så kommer vattnet bli högre, men också snart så kommer landskapet att lyfta sig igen. Tydligt av detta ser man på Sveriges landskap, där det exempelvis finns sådant som liknar havslinjer uppe på höga berg, långt från havet. Det är för att en gång i tiden räckte havet ända dit.

Hur kan berg bildas?

Berg bildas när kontinentalplattorna krockar och berggrunden veckar sig. Då bildas berg som sedan långsamt kan bli större. Berg bildas inte på en dag, det tar lång tid. Berg bildas alltså när kontinentalplattorna krockar, och då sker även så kallad bergskedjeveckning.


Vi har ju en bergskedja i Sverige trots att vi inte ligger vid någon plattgräns. Hur har den bildats?
Denna bergskedja bildades för miljoner år sedan, och då såg världen annorlunda ut, och även Sverige. Det gör att då var förhållanden för att bilda en bergskedja det samma som det är på andra platser nu, och bergskedjan finns där.


Vad är en tsunami? Hur uppstår den?

En tsunami är en flodvåg som uppstår efter att kontinentalplattorna rör sig och krockar, och till exempel resulterar i en jordbävning. Mängder av vatten drar fram in över land och drar med sig och förstör det som finns där. Det kan också ske tsunamis om det exempelvis skulle vara så att människor provspränger med atombomber under vattenytan. Då påverkas vattnet och reagerar med att det blir en så här stor flodvåg som drar in över land.

Vilka konsekvenser kan en tsunami få?
Tsunamis kan få förödande konsekvenser. Bland annat förstör det stora områden med natur och bebyggelse och kan också döda väldigt många människor. Det kan ta lång tid att bygga upp ett samhälle igen efter att en tsunami har hänt. Beroende på var tsunamin inträffar får det olika konsekvenser, beroende på vad det är som tsunamin förstör eller hur mycket människor det var där.

Vad är skillnaden mellan magma och lava?
Magma är det som är inuti vulkanen, men när vulkanen får ett utbrott och magman sipprar ut, då kallas det för lava.

Vad heter världens högsta bergskedja? Var ligger den? Varför har den blivit så hög?
Världens högsta bergskedja heter Anderna och den ligger i Sydamerika. Det är en ganska ung bergskedja och har blivit så hög efter just en sådan krock med kontinentalplattorna. Världens högsta berg heter Mount Everest och ligger i bergskedjan Himalaya som också är en hög bergskedja. Den har också bildats av en kontinentalplattor som krockar.


Vad är ett jordskred? Hur uppstår det?
Ett jordskred är när massa jord blir lös och börjar dra med sig växter, hus och liknande. Jorden (inte planeten alltså) rör sig helt enkelt eftersom marken ej är stabil. Detta kan hända efter mycket regn, efter jordbävningar och andra krafter.


Vilka konsekvenser kan ett jordskred få för människan och naturen?
Om människan inte vet om att ett jordskred kommer ske, eller att det finns risk för det i det området, kan det ge stora skador på byggnader och även för människor och djur. Det som byggs upp kommer att gå sönder och att reparera byggnader kan kosta mycket. Människor kan också behöva flytta från platsen de bosatt sig på.

Varför bor det så många människor i närheten av vulkaner, trots att vulkaner är mycket farliga?

Dels handlar det om att vulkaner kan, trots att de är farliga, ha en hel del positiva egenskaper. Bland annat kan de hålla vatten och mark varmt. Marken efter ett vulkanutbrott kan vara bättre för odling. Det gör att det är lättare att kunna ha bra odlingsmarker. Dessutom kan vulkaner också vara vilande under lång tid, och människor kan bosätta sig där i tron om att vulkanen faktiskt aldrig kommer få ett utbrott igen.

Island har ju ett kallare klimat som inte är så bra för odling. De utnyttjar istället andra fördelar med vulkanerna. Vilka då?
Island använder sina vulkaner mycket för varma källor. Eftersom det inte går att odla speciellt bra kan de ändå hålla sig varma mycket lättare, och de utnyttjar värmen från vulkanerna för uppvärmning av hus och dylikt. Dessutom får de mycket turism för att många vill se deras varma källor och fina vulkaner!


Hur kan vi i Sverige påverkas av ett vulkanutbrott på t.ex. Island?
Bland annat kan det vara så att vi faktiskt påverkas av askan, eftersom det har hänt förut. Till exempel kan vi inte resa med flygplan under de dagar som askan är kvar. Askan sprider sig inte bara över Island, utan även andra länder och då kan inte plan lyfta. Om Island får ekonomiska problem vid vulkanutbrott påverkas vi av att vi kanske inte kan importera eller exportera varor till Island.


Konsekvenserna av naturkatastrofer blir oftast värre i fattiga länder. Resonera om varför.
I fattigare länder har man ej haft råd att bygga husen på samma sätt som det görs i de länder som haft mer pengar. Då gör det att materialet kanske inte är så bra och tåligt, vilket de mer rika områdena har använt sig av. Det kan också vara svårare att få hjälp dit, och att infrastruktur och sjukvård inte är lika utvecklad på alla platser.