Naturens krafter
Jorden är inte så stabil och solid som man kan tro. Vi människor går omkring på ett tunt yttre lager, jordskorpan, som också haven vilar på. Under jordskorpan, i jordens inre, är det mycket hett. Där består jorden av en smält, trögflytande massa av smält berg som rör på sig.
Jordskorpan är uppdelad i plattor. Den långsamma rörelsen nere i jorden drar och knuffar på plattorna med enorm kraft. Det kan skapa bergskedjor, eller orsaka jordbävningar och vulkaner, särskilt i områdena nära plattornas kanter.

Jordytan förändras hela tiden, jorden byggs upp av vulkanutbrott, sanddyner blåser upp och blir sandberg. Samtidigt så slits jordytan ned av vatten, sol, vind, köld. Detta är ett kretslopp som bygger den miljö vi bor i.

Från början var jorden bara ett brinnande klot, efter tusentals år började klotet svalna och det blev en skorpa på det. Denna skorpa kallas jordskorpan och är den vi går på.

Värmen under jordytan kokade och gjorde att vi fick vulkanutbrott, jorden träffades av is från meteoriter som smälte och blev vattnet i världen. Efter miljontals år fick jorden ett utseende som liknar det det har idag.




1: Innerst i jordens mitt finns en fast kärna som forskarna tror består av järn och andra metaller som är tunga.. Den håller drygt 6000 grader Celsius och har den temperaturen på grund av radioaktiva processer.




2: Yttre kärnan har en lägre temperatur. Drygt hälften. Inre och yttre kärnan är ungefär lika stora som planeten Mars tillsammans.




3-4: Mellan jordskorpan och kärnan finns manteln som består av magma, flytande sten. Inuti det här lagret finns strömmar som driver den smälta stenen uppåt. Där smälter magman mantelns nedersta lager, pressas upp i manteln innan den kyls och sjunker nedåt igen. Man tror att det är den här rörelsen i manteln och kärnans yttersta lager som gör att kontinenter och världsdelar rör på sig uppe vid jordytan.

Ibland delar man upp manteln i två delar, inre (3) och yttre (4) manteln med en övergångszon mellan dem. Temperaturen är 500-900 grader längst upp i manteln men över 3-4000 grader i botten av manteln.




5-6: Den yttersta delen kallas för jordskorpan. Det är den fasta yta som vi kan gå på. Den är bara 5-70 km tjock, tunnare under haven och tjockare under land

Filmlänkar:

Geografi- plattektonik 5 min.

Jordens inre krafter - Rörelser i jordskorpan 11 min.

Beskrivning:

Varför blir det jordbävningar och vulkanutbrott? Filmen visar vad som händer när jordens plattor kolliderar eller glider isär.

Vulkaner - varför finns de och var? 6 min.

Om vulkaner! Varför de finns och var, hur de hänger ihop med plattornas rörelser över jordklotet

Jordens uppbyggnad 5 min

Plattektonik (Geografi)

Vi jobbar med hur det går till då kontinentalplattor krockar, dras ifrån varandra eller glider längs med varandra.

Film: Plattektonik 4 minuter

Förkastningar av olika typer uppstår vanligen i gränsområdet mellan de tektoniska plattorna.

Bilden ovan visar hur plattorna kan skjutas ifrån varandra, skjutas samman eller längs efter varandra. Vid alla händelser kan det uppstå jordbävningar.

Den här filmen visar hur det går till

Exogena krafter ( krafter som bryter ned)

kontinentaldriften

Kontinenterna blir till, för 250 miljoner år sedan satt alla kontinenter ihop i ett och samma land. Men superkontinenten Pangea som den kallades sprack upp i mindre delar. Sakta med en fart av ungefär så fort en nagel växer så rörde sig kontinenterna över världen till det läge de har idag. På sydamerikas östkust kan du ganska tydligt se att den tidigare satt fast med

Afrikas västkust.

Idag är jordplattan uppdelad på sju stora och tio små plattor som rör sig runt. Vi bort mitt på den euroasiska plattan   

Den här kartan visar hur plattorna ligger och var det händer saker mellan dem

Karta över litosfärplattorna. Plattornas inbördes gränser utgörs av spridningszoner, kollisionszoner och förkastningszoner, som definieras av seismisk och vulkanisk aktivitet.

Träna begrepp jordens krafter

Träna begrepp i geografi 2: träna på nr.1 och 4

Quizlet geografibegrepp 12 st

Skala	Visar hur många gånger man förminskat de verkliga avstånden på kartan
Globalt	Det sker något som sträcker sig över hela jorden ex. utsläpp från bilar påverkar alla på jorde
Tematisk karta	Visar information om något speciellt tema ex. melodifestivalen befolkningsmängd, naturresurser, religioner
Topografisk karta	Visar landets höjd över havet men även annat som ex. vägar, sjöar och gränser
Breddgrad (latitud)	Linjer på kartan som går parallellt med ekvatorn
Längdgrad (longitud)	Linjer på kartan som går mellan sydpolen och nordpolen
Skanderna	En bergskedja som utgör den ungefärliga gränsen mellan Sverige och Norge.
Vad betyder erosion?	Det är när vatten, vågor, vind och is, men även värme och kyla nöter på landytan och får den att ändra sina former. Den kan 2 min eller 200 år.
Vad är en kontinentalplatta	En kontinentalplatta, eller tektonisk platta, är en del av jordskorpan och den allra översta delen av manteln. Kontinentalplattorna rör sig ständigt i förhållande till varandra. I ett gränsområde där plattorna rör sig ifrån varandra bildas sprickor och vulkaner och i områden där plattorna rör sig emot varandra är det vanligare med kraftiga jordbävningar och det bildas bergskedjor.
läge	Var på jorden en plats finns
topografi	Hur marken är formad med höga berg, lågland med slätter eller djupa dalar och var det finns sjöar, floder och hav
galax	En gigantisk samling av stjärnor, gas och rymdstoft. I en sådan ingår vårt solsystem
Big bang	En teori om universums utveckling efter en jättesmäll för 13,7 miljarder år sedan.Big bang
jordskorpan	Jordens hårda skal som täcker hela klotet.
Pangea	En stor kontinent där alla landområden på jorden satt ihop för 250 miljoner år sedan.
syre	Gas i luften som vi behöver för att kunna andas
atmosfär	Ett annat ord för luftlagret runt jorden
växthusgaser	Samlingsnamn för vattenånga, koldioxid och till exempel metan som finns i atmosfären.
koldioxid	En växthusgas som finns naturligt i atmosfären. När vi använder olja, kol och bensin som bränsle ökar mängden av denna gas.
växthuseffekten	När det blir mer av till exempel koldioxid i atmosfären så höjs medeltemperaturen på jorden.

Instuderingsfrågor - med svar
Jordens inre och yttre krafter

Hur ser jordens inre ut?

Jordens inre brukar vi säga har tre delar. Jordskorpan, manteln och kärnan. Jordskorpan är det lager som ligger ytterst, som är svalt och som vi vet mycket om. Jordskorpan kan vi undersöka eftersom vi faktiskt står på den. Jordskorpan har kontinentalplattor som är ständigt i rörelse. Sedan kommer manteln, som har varm, flytande magma. Här blir det väldigt varmt och vi kan inte undersöka manteln lika väl som vi kan undersöka jordskorpan. Sedan längst in har Jorden sin kärna, och den här kärnan består av järn. Den kärnan upptäcktes genom att använda seismografer. Kärnan består av grundämnet järn.


Vad var Pangea för något?

Pangea var den ursprungliga ”superplattan” alltså den kontinentalplatta då allting, alla världsdelar, satt ihop. Vi vet att det var så eftersom vi kan se hur världsdelar nu ser ut att en gång ha suttit fast i varandra, så som ett pussel ungefär. Men den ursprungliga plattan, den som fanns då allt satt ihop, har alltså döpts till Pangea av forskarna. Det finns sju stora kontinentalplattor nu. De heter Stilla havsplattan, Nordamerikanska kontinentalplattan, Eurasiska kontinentalplattan, Afrikanska kontinentalplattan, Antarktiska kontinentalplattan, Indoaustraliska kontinentalplattan och Sydamerikanska kontinentalplattan. Sverige ligger på den Eurasiska kontinentalplattan.


Hur tror man att världen kommer att se ut om 250 miljoner år? Varför tror man det?
Man tror att världen kommer ändra sig eftersom vi vet att plattorna ständigt är i rörelsen. Vi kan se bevis på det eftersom saker som nu finns i vissa länder, mest är typiskt för en annan plats. Då kan vi se att de har legat där en gång i tiden. Sverige till exempel har legat där Kanarieöarna ligger nu. Om 250 miljoner år kommer många länder ha flyttat sig igen och då tror man att det kommer ha bildats en ny superkontinent, precis som Pangea. Den här har forskarna redan döpt till Pangea Ultima.


Hur uppstår ett vulkanutbrott?

Ett vulkanutbrott sker på grund av de kontinentalplattor vi pratat om. När två plattor som legat nära varandra dras isär, kan den magma som samlats där pressa upp genom marken. Det höga tryck som blir då, gör att det blir det som vi kallas vulkanutbrott. Det kan också ske vulkanutbrott vid så kallade hotspots där det finns mycket vulkanisk aktivitet på grund av magma och tunn jordskorpa, samt när plattorna krockar. Det handlar alltså om kontinentalplattorna!

Nämn några platser i världen där det är vanligt med vulkanutbrott.
Det är vanligt med vulkanutbrott utmed kontinentalplattornas gränser samt där skorpan är extra tunn. Det gör till exempel att det är vanligt med vulkaner på Island, och på Hawaii. Även Italien har vulkaner, och självklart flera andra platser som ligger ut med plattgränserna.


Varför har vi inga vulkaner i Sverige?
Vi har inga vulkaner för att Sverige ligger mitt på en platta där det finns liten risk för att det ska inträffa några vulkanutbrott. Då kan inte vulkaner bildas på samma sätt som på andra ställen. För många, många miljoner år sedan hade Sverige vulkaner, men det var då Sverige låg på den plats där Kanarieöarna ligger nu.


Vilka konsekvenser kan ett vulkanutbrott få?
Ett vulkanutbrott kan få många konsekvenser. Bland annat kan det ge stor skada då lavan drar fram, på byggnader, natur och dylikt. Den giftiga gasen kan också döda både människor och djur eftersom den är svår att undvika. I och med att vulkaner släpper ut mycket lagrad koldioxid påverkar även ett vulkanutbrott klimatet. Askan kan faktiskt täcka solens strålar och göra att det blir kallare under en period, och flygplan kan inte flyga på grund av askan.


Vad är vittring för något?

Vittring är olika krafter som bryter ned landskapet. Det finns flera olika sorters vittring. Bland annat handlar det om att vatten kan sippra ner i sprickor i berggrunden. När vattnet sedan fryser till is expanderar det, och då blir det så kraftfullt att berget kan spricka. Detta kan också hända med växtrötter, som plötsligt växer och tar mer plats, vilket gör att berget spricker och kan vittra sönder. En sorts vittring är också att regn kan hamna på kalksten, och när kalksten möts av vatten så börjar det lösas upp. Det gör att vi kan se fantastiska så kallade droppstensgrottor, där kalksten lösts upp och det blir hålrum och liknande.

Hur kan vatten bryta ner landskapet?

Vatten kan bryta ner landskapet på många sätt. Exempelvis som vi sa i förra frågan, men också för att vattnets krafter som kan dra fram genom landskapet kan dra med sig jord, träd och liknande.

Hur kan glaciärer förändra landskapet?
Fruset vatten i form av glaciärer kan trycka ner jordskorpan och alltså göra att landskapet blir lägre. Precis så hände när Sverige låg under en stor glaciär under den senaste istiden. När isen sedan smälter så kommer vattnet bli högre, men också snart så kommer landskapet att lyfta sig igen. Tydligt av detta ser man på Sveriges landskap, där det exempelvis finns sådant som liknar havslinjer uppe på höga berg, långt från havet. Det är för att en gång i tiden räckte havet ända dit.

Hur kan berg bildas?

Berg bildas när kontinentalplattorna krockar och berggrunden veckar sig. Då bildas berg som sedan långsamt kan bli större. Berg bildas inte på en dag, det tar lång tid. Berg bildas alltså när kontinentalplattorna krockar, och då sker även så kallad bergskedjeveckning.


Vi har ju en bergskedja i Sverige trots att vi inte ligger vid någon plattgräns. Hur har den bildats?
Denna bergskedja bildades för miljoner år sedan, och då såg världen annorlunda ut, och även Sverige. Det gör att då var förhållanden för att bilda en bergskedja det samma som det är på andra platser nu, och bergskedjan finns där.


Vad är en tsunami? Hur uppstår den?

En tsunami är en flodvåg som uppstår efter att kontinentalplattorna rör sig och krockar, och till exempel resulterar i en jordbävning. Mängder av vatten drar fram in över land och drar med sig och förstör det som finns där. Det kan också ske tsunamis om det exempelvis skulle vara så att människor provspränger med atombomber under vattenytan. Då påverkas vattnet och reagerar med att det blir en så här stor flodvåg som drar in över land.

Vilka konsekvenser kan en tsunami få?
Tsunamis kan få förödande konsekvenser. Bland annat förstör det stora områden med natur och bebyggelse och kan också döda väldigt många människor. Det kan ta lång tid att bygga upp ett samhälle igen efter att en tsunami har hänt. Beroende på var tsunamin inträffar får det olika konsekvenser, beroende på vad det är som tsunamin förstör eller hur mycket människor det var där.

Vad är skillnaden mellan magma och lava?
Magma är det som är inuti vulkanen, men när vulkanen får ett utbrott och magman sipprar ut, då kallas det för lava.

Vad heter världens högsta bergskedja? Var ligger den? Varför har den blivit så hög?
Världens högsta bergskedja heter Anderna och den ligger i Sydamerika. Det är en ganska ung bergskedja och har blivit så hög efter just en sådan krock med kontinentalplattorna. Världens högsta berg heter Mount Everest och ligger i bergskedjan Himalaya som också är en hög bergskedja. Den har också bildats av en kontinentalplattor som krockar.


Vad är ett jordskred? Hur uppstår det?
Ett jordskred är när massa jord blir lös och börjar dra med sig växter, hus och liknande. Jorden (inte planeten alltså) rör sig helt enkelt eftersom marken ej är stabil. Detta kan hända efter mycket regn, efter jordbävningar och andra krafter.


Vilka konsekvenser kan ett jordskred få för människan och naturen?
Om människan inte vet om att ett jordskred kommer ske, eller att det finns risk för det i det området, kan det ge stora skador på byggnader och även för människor och djur. Det som byggs upp kommer att gå sönder och att reparera byggnader kan kosta mycket. Människor kan också behöva flytta från platsen de bosatt sig på.

Varför bor det så många människor i närheten av vulkaner, trots att vulkaner är mycket farliga?

Dels handlar det om att vulkaner kan, trots att de är farliga, ha en hel del positiva egenskaper. Bland annat kan de hålla vatten och mark varmt. Marken efter ett vulkanutbrott kan vara bättre för odling. Det gör att det är lättare att kunna ha bra odlingsmarker. Dessutom kan vulkaner också vara vilande under lång tid, och människor kan bosätta sig där i tron om att vulkanen faktiskt aldrig kommer få ett utbrott igen.

Island har ju ett kallare klimat som inte är så bra för odling. De utnyttjar istället andra fördelar med vulkanerna. Vilka då?
Island använder sina vulkaner mycket för varma källor. Eftersom det inte går att odla speciellt bra kan de ändå hålla sig varma mycket lättare, och de utnyttjar värmen från vulkanerna för uppvärmning av hus och dylikt. Dessutom får de mycket turism för att många vill se deras varma källor och fina vulkaner!


Hur kan vi i Sverige påverkas av ett vulkanutbrott på t.ex. Island?
Bland annat kan det vara så att vi faktiskt påverkas av askan, eftersom det har hänt förut. Till exempel kan vi inte resa med flygplan under de dagar som askan är kvar. Askan sprider sig inte bara över Island, utan även andra länder och då kan inte plan lyfta. Om Island får ekonomiska problem vid vulkanutbrott påverkas vi av att vi kanske inte kan importera eller exportera varor till Island.


Konsekvenserna av naturkatastrofer blir oftast värre i fattiga länder. Resonera om varför.
I fattigare länder har man ej haft råd att bygga husen på samma sätt som det görs i de länder som haft mer pengar. Då gör det att materialet kanske inte är så bra och tåligt, vilket de mer rika områdena har använt sig av. Det kan också vara svårare att få hjälp dit, och att infrastruktur och sjukvård inte är lika utvecklad på alla platser.

Instuderingsfrågor

Jordens inre och yttre krafter

1. Hur ser jordens inre ut?

Jordens inre brukar vi säga har tre delar. Jordskorpan, manteln och kärnan. Jordskorpan är det lager som ligger ytterst, som är svalt och som vi vet mycket om. Jordskorpan kan vi undersöka eftersom vi faktiskt står på den. Jordskorpan har kontinentalplattor som är ständigt i rörelse. Sedan kommer manteln, som har varm, flytande magma. Här blir det väldigt varmt och vi kan inte undersöka manteln lika väl som vi kan undersöka jordskorpan. Sedan längst in har Jorden sin kärna, och den här kärnan består av järn. Den kärnan upptäcktes genom att använda seismografer. Kärnan består av grundämnet järn.

2. Vad var Pangea för något?

Pangea var den ursprungliga ”superplattan” alltså den kontinentalplatta då allting, alla världsdelar, satt ihop. Vi vet att det var så eftersom vi kan se hur världsdelar nu ser ut att en gång ha suttit fast i varandra, så som ett pussel ungefär. Men den ursprungliga plattan, den som fanns då allt satt ihop, har alltså döpts till Pangea av forskarna. Det finns sju stora kontinentalplattor nu. De heter Stilla havsplattan, Nordamerikanska kontinentalplattan, Eurasiska kontinentalplattan, Afrikanska kontinentalplattan, Antarktiska kontinentalplattan, Indoaustraliska kontinentalplattan och Sydamerikanska kontinentalplattan. Sverige ligger på den Eurasiska kontinentalplattan.

3. Hur tror man att världen kommer att se ut om 250 miljoner år? Varför tror man det?

Man tror att världen kommer ändra sig eftersom vi vet att plattorna ständigt är i rörelsen. Vi kan se bevis på det eftersom saker som nu finns i vissa länder, mest är typiskt för en annan plats. Då kan vi se att de har legat där en gång i tiden. Sverige till exempel har legat där Kanarieöarna ligger nu. Om 250 miljoner år kommer många länder ha flyttat sig igen och då tror man att det kommer ha bildats en ny superkontinent, precis som Pangea. Den här har forskarna redan döpt till Pangea Ultima.

4. Hur uppstår ett vulkanutbrott?

Ett vulkanutbrott sker på grund av de kontinentalplattor vi pratat om. När två plattor som legat nära varandra dras isär, kan den magma som samlats där pressa upp genom marken. Det höga tryck som blir då, gör att det blir det som vi kallas vulkanutbrott. Det kan också ske vulkanutbrott vid så kallade hotspots där det finns mycket vulkanisk aktivitet på grund av magma och tunn jordskorpa, samt när plattorna krockar. Det handlar alltså om kontinentalplattorna!

5. Nämn några platser i världen där det är vanligt med vulkanutbrott.

Det är vanligt med vulkanutbrott utmed kontinentalplattornas gränser samt där skorpan är extra tunn. Det gör till exempel att det är vanligt med vulkaner på Island, och på Hawaii. Även Italien har vulkaner, och självklart flera andra platser som ligger ut med plattgränserna.

6. Varför har vi inga vulkaner i Sverige?

Vi har inga vulkaner för att Sverige ligger mitt på en platta där det finns liten risk för att det ska inträffa några vulkanutbrott. Då kan inte vulkaner bildas på samma sätt som på andra ställen. För många, många miljoner år sedan hade Sverige vulkaner, men det var då Sverige låg på den plats där Kanarieöarna ligger nu.

7. Vilka konsekvenser kan ett vulkanutbrott få?

Ett vulkanutbrott kan få många konsekvenser. Bland annat kan det ge stor skada då lavan drar fram, på byggnader, natur och dylikt. Den giftiga gasen kan också döda både människor och djur eftersom den är svår att undvika. I och med att vulkaner släpper ut mycket lagrad koldioxid påverkar även ett vulkanutbrott klimatet. Askan kan faktiskt täcka solens strålar och göra att det blir kallare under en period, och flygplan kan inte flyga på grund av askan.

8. Vad är vittring för något?

Vittring är olika krafter som bryter ned landskapet. Det finns flera olika sorters vittring. Bland annat handlar det om att vatten kan sippra ner i sprickor i berggrunden. När vattnet sedan fryser till is expanderar det, och då blir det så kraftfullt att berget kan spricka. Detta kan också hända med växtrötter, som plötsligt växer och tar mer plats, vilket gör att berget spricker och kan vittra sönder. En sorts vittring är också att regn kan hamna på kalksten, och när kalksten möts av vatten så börjar det lösas upp. Det gör att vi kan se fantastiska så kallade droppstensgrottor, där kalksten lösts upp och det blir hålrum och liknande.

9. Hur kan vatten bryta ner landskapet?

Vatten kan bryta ner landskapet på många sätt. Exempelvis som vi sa i förra frågan, men också för att vattnets krafter som kan dra fram genom landskapet kan dra med sig jord, träd och liknande.

10. Hur kan glaciärer förändra landskapet?

Fruset vatten i form av glaciärer kan trycka ner jordskorpan och alltså göra att landskapet blir lägre. Precis så hände när Sverige låg under en stor glaciär under den senaste istiden. När isen sedan smälter så kommer vattnet bli högre, men också snart så kommer landskapet att lyfta sig igen. Tydligt av detta ser man på Sveriges landskap, där det exempelvis finns sådant som liknar havslinjer uppe på höga berg, långt från havet. Det är för att en gång i tiden räckte havet ända dit.

11. Hur kan berg bildas?

Berg bildas när kontinentalplattorna krockar och berggrunden veckar sig. Då bildas berg som sedan långsamt kan bli större. Berg bildas inte på en dag, det tar lång tid. Berg bildas alltså när kontinentalplattorna krockar, och då sker även så kallad bergskedjeveckning.

12. Vi har ju en bergskedja i Sverige trots att vi inte ligger vid någon plattgräns. Hur har den bildats?

Denna bergskedja bildades för miljoner år sedan, och då såg världen annorlunda ut, och även Sverige. Det gör att då var förhållanden för att bilda en bergskedja det samma som det är på andra platser nu, och bergskedjan finns där.

13. Vad är en tsunami? Hur uppstår den?

En tsunami är en flodvåg som uppstår efter att kontinentalplattorna rör sig och krockar, och till exempel resulterar i en jordbävning. Mängder av vatten drar fram in över land och drar med sig och förstör det som finns där. Det kan också ske tsunamis om det exempelvis skulle vara så att människor provspränger med atombomber under vattenytan. Då påverkas vattnet och reagerar med att det blir en så här stor flodvåg som drar in över land.

14. Vilka konsekvenser kan en tsunami få?

Tsunamis kan få förödande konsekvenser. Bland annat förstör det stora områden med natur och bebyggelse och kan också döda väldigt många människor. Det kan ta lång tid att bygga upp ett samhälle igen efter att en tsunami har hänt. Beroende på var tsunamin inträffar får det olika konsekvenser, beroende på vad det är som tsunamin förstör eller hur mycket människor det var där.

15. Vad är skillnaden mellan magma och lava?

Magma är det som är inuti vulkanen, men när vulkanen får ett utbrott och magman sipprar ut, då kallas det för lava.

16. Vad heter världens högsta bergskedja? Var ligger den? Varför har den blivit så hög?

Världens högsta bergskedja heter Anderna och den ligger i Sydamerika. Det är en ganska ung bergskedja och har blivit så hög efter just en sådan krock med kontinentalplattorna. Världens högsta berg heter Mount Everest och ligger i bergskedjan Himalaya som också är en hög bergskedja. Den har också bildats av en kontinentalplattor som krockar.

17. Vad är ett jordskred? Hur uppstår det?

Ett jordskred är när massa jord blir lös och börjar dra med sig växter, hus och liknande. Jorden (inte planeten alltså) rör sig helt enkelt eftersom marken ej är stabil. Detta kan hända efter mycket regn, efter jordbävningar och andra krafter.

18. Vilka konsekvenser kan ett jordskred få för människan och naturen?

Om människan inte vet om att ett jordskred kommer ske, eller att det finns risk för det i det området, kan det ge stora skador på byggnader och även för människor och djur. Det som byggs upp kommer att gå sönder och att reparera byggnader kan kosta mycket. Människor kan också behöva flytta från platsen de bosatt sig på.

19. Varför bor det så många människor i närheten av vulkaner, trots att vulkaner är mycket farliga?

Dels handlar det om att vulkaner kan, trots att de är farliga, ha en hel del positiva egenskaper. Bland annat kan de hålla vatten och mark varmt. Marken efter ett vulkanutbrott kan vara bättre för odling. Det gör att det är lättare att kunna ha bra odlingsmarker. Dessutom kan vulkaner också vara vilande under lång tid, och människor kan bosätta sig där i tron om att vulkanen faktiskt aldrig kommer få ett utbrott igen.

20. Island har ju ett kallare klimat som inte är så bra för odling. De utnyttjar istället andra fördelar med vulkanerna. Vilka då?

Island använder sina vulkaner mycket för varma källor. Eftersom det inte går att odla speciellt bra kan de ändå hålla sig varma mycket lättare, och de utnyttjar värmen från vulkanerna för uppvärmning av hus och dylikt. Dessutom får de mycket turism för att många vill se deras varma källor och fina vulkaner!

21. Hur kan vi i Sverige påverkas av ett vulkanutbrott på t.ex. Island?

Bland annat kan det vara så att vi faktiskt påverkas av askan, eftersom det har hänt förut. Till exempel kan vi inte resa med flygplan under de dagar som askan är kvar. Askan sprider sig inte bara över Island, utan även andra länder och då kan inte plan lyfta. Om Island får ekonomiska problem vid vulkanutbrott påverkas vi av att vi kanske inte kan importera eller exportera varor till Island.

22. Konsekvenserna av naturkatastrofer blir oftast värre i fattiga länder. Resonera om varför.

I fattigare länder har man ej haft råd att bygga husen på samma sätt som det görs i de länder som haft mer pengar. Då gör det att materialet kanske inte är så bra och tåligt, vilket de mer rika områdena har använt sig av. Det kan också vara svårare att få hjälp dit, och att infrastruktur och sjukvård inte är lika utvecklad på alla platser.